jag har slitit ut så många skor i en stad där ingen längre bor

YouTube Preview Image
fast själv lyckades jag bli den som är kvar. . 

Eftersom Emils kompisar aka Kongo&Onaca bestämt sig för att ta över min pojkvän så att jag blir forever alone i lägenheten var och varannan dag tyckte jag att det var lika bra att öpnna en cider ikväll också. Tänkte gå ner till Denise och Madde och spela spel och mysdricka lite senare, men först; middag hos familjen där min faster är på besök, -som skulle vara serverad klockan 17, och inte ens är påbörjad än. Det är som jag sagt förut därifrån jag fått min tidsoptimistgen. Så skyll på dem när jag kommer försent i fortsättningen!

Just nu sitter jag i soffan i vanlig ordning och trycker samtidigt som Veronica Maggio spelas.
Erika lyckades få mig att börja tycka om henne igår igen efter att Emil förstört henne genom att spela hennes låtar på repeat 100 år efter att alla andra spelat dom. Det är som vanligt med andra ord.

Det är så konstigt med musik. Vissa låtar kan jag inte spela för att jag börjar att gråta. Inte bara för att jag associerar dem med någon jobbig känsla, utan ibland helt enkelt för att de är så himla bra. När vi spelade kent igår var vi tvugna att ta en paus för att mascaran inte skulle rinna över hela ansiktet.

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>