att vara, eller icke vara

”Bloggerska”.
Jag har tänkt sluta blogga.
Det känns som att jag har växt ifrån det, för länge sedan. (Minns när jag var 14 och bloggade om ALLT och var naiv nog att tro att mamma & pappa inte skulle se bloggen. ) Och varför ska alla veta vad jag gör och hur jag mår? Och vem fan bryr sig?! Och jag tror inte att jag förstår hur mycket jag egentligen berättar för folk på bloggen, medvetet eller omedvetet, personligt eller allmänt.
Ibland kan någon fråga: ”Malin, hur mår du egentligen?” Och någon gång då och då kan jag vara ärlig och svara ”Rätt kasst faktiskt” och DÅ kan det komma ett: ”Jag har förstått det..” och det tar oftast ett tag innan jag förstår att personen läst min blogg och jag inser att nu vet alla (var väl att ta i)  hur jag mår. Eller som min Mosters man säger: ” Dig behöver jag ju inte fråga hur det är med eller vad du har för dig, det känns som att jag känner dig mest av alla, allt står ju på din blogg.” och jag tänker: ”Nej, vänta lite nu, så ska det INTE vara.”

Så jag har ju slutat i några dagar nu som ni antagligen inte märkt.

Men ibland blir jag ju verkligen så himla sugen att skriva av mig. På facebook skriver jag en kort status då och då och på instagram är det bilder som gäller men ibland vill jag ju skriva? Men det borde ju räcka med att skriva på ett fucking papper då om jag nu absolut måste skriva av mig?… Vad är det för värld vi lever i där man ska skriva om allt och berätta för alla? Jag känner mig lurad. Dumma bloggerskor. Jag har ju fastnat här, och inte tjänar jag en enda spänn på det. De stora bloggerskorna förstår man ju varför de bloggar, de får fett med cash, men jag är liksom fast ändå.

Vi får se om jag fortsätter, det kanske kommer upp något inlägg ibland, kanske 3-4. . . kanske inget. Jo..

Idag har vi  varit på sjukhuset. Det blev ett deprimerande besked så vi tröståt på toppgrillen innan vi åkte hem och sov. Vi mår inte bra. Tror det kan vara magsjukan light eller något. Men jag är nöjd, jättenöjd faktiskt så länge vi slipper den riktiga varianten! Jag jobbade på älvkullen i fredags och HELA älvkullen – ALLA avdelningar var drabbade av magsjuka och alla jag pratade med på hela passet hade eller hade haft magsjukan. Det är ett under, ett mirakel att jag inte blev smittad.
Men peppar,peppar än är det inte över. Det känns som att alla har det just nu. Fy fan, värsta tiden på året.

slut.

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>